Supervalår i Europa snart över

Lena Fahlén

Valen i Nederländerna, Storbritannien och Frankrike är nu avklarade. I höst väntas supervalåret i Europa kulminera med ett tyskt parlamentsval.

Så vilka slutsatser kan man dra hittills?

Den populistiska vågen ser ut att ha bromsats och jordskredssegern för Macron har utlöst jubel bland EU-vänner. Kanske avskräcker turbulensen kring Trump och /eller osäkerheten kring Brexit. Det tyska valet den 24 september väntas inte heller bli någon kioskvältare. Merkel och hennes kristdemokrater har i dagsläget en betryggande ledning. Enligt opinionsundersökningarna skulle Merkel få närmare 40 procent av rösterna och gapet till största motståndarna, socialdemokraterna, uppgår nu till 15 procentenheter.

Om Merkel tar hem segern så kommer euroområdets två största länder att ledas av två sanna EU- vänner. Det kan behövas – utmaningarna är många och stora för EU-ledarna: Brexit-förhandlingar, ökade ryska aggressioner samt inte minst frågan kring hur EU ska se ut framöver.

När det gäller utkomsten av den franska valet så är förväntningar på Macron stora. Förutom från EU-håll så finns förväntningar från marknadsaktörerna om att Macron ska genomföra en rad ekonomiska reformer. Redan i september vill han få igenom sin arbetsmarknadsreform. Bland annat vill han minska fackföreningarnas makt genom att ge företagen mer att säga till om angående löner och arbetstider. Vidare vill han stärka etik och moral bland politiska företrädare samt reformera skattesystemet.

Strukturreformer är viktiga för ett lands långsiktiga ekonomiska utveckling. Under finanskrisen genomförde Spanien en rad ekonomiska reformer – inte minst på arbetsmarknaden. Även om många hade hoppats på mer omfattande reformer så ser vi nu effekterna av detta. Arbetslösheten är fortsatt hög men faller nu i snabb takt, vidare har Spanien idag den högsta tillväxten av euroområdets större länder.

Även Tyskland är ett intressant land vad gäller ekonomiska reformer. År 2003 föreslog Gerard Schröder en rad långtgående reformer inom bland annat arbetsmarknadsområdet och socialförsäkringssystemet. Reformpaketet fick namnet ”Agenda 2010”. På den tiden gick Tyskland under öknamnet ”Europas sjuke man” och man drev med reformpaketet och menade att namnet kom från att man bara lyckades genomföra 10 av 20 reformer. Trots en besvikelse över att Schröder inte fick igenom alla reformer lyckades man då lägga grunden till den konkurrenskraftiga ekonomi Tyskland är idag.

Frågan är nu om Macron med sitt reformpaket kan lyfta tillväxten i Frankrike på samma sätt?

Kommentarer (0)

Ogiltig e-postadress

Läs fler inlägg på Börsflödet