Hur länge varar sommarlugnet?

Mats Nyman

Har precis börjat jobba efter min semester och hamnat i det stora sommarlugnet på jobbet. Men även på marknaderna är det lugnt. Trots ett kraftigt räntefall, en del överraskningar i halvårsrapporterna och oroligheterna i Ukraina och Mellanöstern händer inte mycket på finansmarknaderna. Och så har det varit ganska länge nu. Både på aktiemarknaden, räntemarknaden och valutamarknaden är rörelserna ovanligt små. Volatiliteten, som det heter på fackspråk, är på rekordlåga nivåer.

Vad beror det stora lugnet på? Den vanligaste förklaringen man hör är att centralbankerna sänkt räntorna till rekordlåga nivåer och pumpat in massor med likviditet i det finansiella systemet. En annan vanlig förklaring är att riskerna minskat, tack vare bättre kapitaliserade banker och nya regleringar.

Om den första förklaringen är rätt kommer volatiliteten att stiga när centralbankerna börjar strama åt. Eller inte. Faktum är att både under mitten av 1990-talet och mitten av 00-talet stramade Federal Reserve åt kraftigt utan att volatiliteten steg. Det var först långt senare, i samband med Asienkrisen 1998 och finanskrisen 2008, som marknadssvängningarna blev riktigt stora.

Om den andra förklaringen är rätt så kan lugnet vara här för att stanna. Om regleringarna verkligen fungerar. Därför är det viktigt att förstå orsakerna till den låga volatiliteten.

Den (huvudsakligen asiatiska) banken HSBC har tagit fram en analys med en lista på hela 36 faktorer som kan tänkas förklara den låga volatiliteten. Det handlar både om makrovariabler och om mikrofaktorer. De listar tre faktorer som de tror har stor betydelse, och den goda likviditeten är inte med bland dem. Istället handlar det om 1) centralbankerna styr förväntningarna med sin vägledning 2) riskerna för kraftigt negativa utfall har minskat kraftigt och 3) finansmarknader är helt enkelt komplexa system. Ibland är de lugna, ibland smäller det.

De fungerar ungefär som trafiken i en storstad. Vissa dagar är det långa köer på Essingeleden, andra dagar är det mycket mindre köer. Det går inte att förutspå vilka dagar köerna blir värst, och ofta vet man inte ens efteråt varför det var trögt. Det är helt enkelt slumpmässigt.

Om HSBC har rätt går det inte att förutspå när lugnet på marknaderna tar slut. Risken för oro ökar säkert när (eller snarare efter att) centralbankerna börjar strama åt. Men när det smäller går inte att säga.

Med andra ord är det ungefär som vädret var i söndags här i Stockholm: ena minuten 25 grader, sol och vindstilla, nästa minut 25 sekundmeter, hällregn, översvämningar och trafikkaos. Och SMHI hade ingen aning.

Därför är det viktigt att fortsätta sprida riskerna i sina placeringar, även när solen skiner som bäst.

Kommentarer (0)

Ogiltig e-postadress

Läs fler inlägg på Börsflödet