Kina sätter stopp för sommarlugnet

Mats Nyman

Min första arbetsvecka efter semestern – den första veckan i augusti – var lugn. Det var lugnt på jobbet, lugna kvällar hemma, lugnt på stan och lugnt i kollektivtrafiken. Vi uppdaterade vår investeringsstrategi i lugn och ro. Den andra arbetsveckan har varit allt annat än lugn. Nästan alla kollegor tillbaka på jobbet. Skolan börjar. Bussarna är överfulla. I Kungsträdgården är det det festival. Men det som verkligen höjde blodtrycket var att Kina – världens numera största ekonomi – i tisdags oväntat började devalvera sin valuta.

Under de senaste åren har Kina gradvis låtit yuanen stärkas mot omvärlden. Eftersom yuanen är kopplad till den amerikanska dollarn har Kinas valuta följt med dollarn upp. Dessutom har Kina högre löneökningar än de flesta andra länder, så konkurrenskraften har snabbt gått förlorad. I juli föll exporten med nio procent jämfört med året innan. Någonting behövde göras.

Men Kina har också andra ambitioner än att få fart på ekonomin. Man vill etablera yuanen som en av världens viktigaste och mest använda valutor, bland annat genom att få in den i Internationella Valutafondens valutakorg SDR. Men det förutsätter att yuanen blir mer marknadsbestämd och lättare att handla. Därför behövde Kina släppa lite på en del av de hårda regleringar som idag finns runt valutan.

Kinas nya valutapolitik är lite mer avreglerad än den gamla. Men växelkursen är fortfarande hårt styrd. Hittills har yuanen tillåtits falla 3,0 procent mot dollarn. Det är för lite för att få fart på Kinas export. Men det är tillräckligt lite för att inte utlösa ett valutakrig. Och det gör IMF lite mer vänligt inställd till yuanen.

Kinas centralbank har enorma valutareserver. Därmed är ett okontrollerat fall i valutakursen osannolikt. Det skulle också kosta alltför mycket i relationerna med omvärlden och i förtroende. Men man kan inte utesluta att Kina låter yuanen, världens starkaste valuta det senaste året, fortsätta glida neråt framöver. Då kommer deflationsoron i västvärlden att komma tillbaka, och vi får vänta ännu längre på våra räntehöjningar. Alternativet, att dämpa yuanens nedåttrend med hjälp av valutainterventioner, leder nämligen till en åtstramning av Kinas penningpolitik och det är det sista som Kina behöver just nu.

Kina påstår att den nya valutapolitiken inte utgör en större förändring mot tidigare. Men valutapolitiken är som bekant ett område där det är tillåtet att inte säga hela sanningen, ja kanske något helt annat.

Räkna med lägre inflationsförväntningar, låga räntor och svaga råvaror tills vi vet vad Kina är ute efter. Och oron på aktiemarknaden lär förbli förhöjd, tills vi vet hur Federal Reserve agerar. Stay tuned!

Kommentarer (0)

Ogiltig e-postadress

Läs fler inlägg på Börsflödet