Sommargåta 3: Varför syns inte IT-revolutionen i den ekonomiska statistiken?

Mats Nyman

Här kommer Sommargåta nummer 3 i min serie om mysterier på marknaderna.

Varför syns inte IT-revolutionen i den ekonomiska statistiken? IT-revolutionen syns överallt, men verkar inte sätta några märkbara spår i produktivitet eller tillväxt. Så kommer robotarna att ta över jobben, och göra de flesta av oss arbetslösa?

Det är ett välkänt faktum bland nationalekonomer att den IT-revolution som man kan läsa om dagligen, och som man själv märker av varje gång man uppdaterar sin smartphone, inte verkar leda till högre produktivitet och högre ekonomisk tillväxt.

Tvärtom har både produktiviteten och tillväxten varit ovanligt låg de senaste åren. Enligt vissa beräkningar har den globala produktivitetstillväxten varit negativ de senaste åren, det vill säga vi har blivit allt sämre på att producera saker. Men hur är det möjligt, när allt verkar snurra allt fortare?

En förklaring kan vara att vi helt enkelt inte mäter på rätt sätt. Om vi underskattar hur användbar till exempel en smartphone är (den ersätter inte bara telefoner med sladd utan också kameror, hifi-anläggningar, miniräknare, kartor, spel, tv-apparater, uppslagsverk, kundtjänster, bankkontor, krogragg, vykort och mycket annat, mer eller mindre gratis) finns risken att vi underskattar tillväxten i ekonomin.

Men de forskare som försökt räkna på denna effekt har kommit fram till att den är ganska liten. Det faktum att en del tjänster är gratis för användaren innebär inte automatiskt att de inte kommer med i BNP. När vi låter Google och Facebook ta del av vårt privatliv, kan de sälja information om oss till annonsörer vars annonser räknas med i BNP. Vi betalar med information istället för med pengar.

Hur går det då med jobben? Är de på väg att ersättas av robotar i snabbt takt? Tittar man på arbetsmarknaden i stort är det definitivt tvärtom – sysselsättningen stiger snabbt både i USA, Europa och Japan just nu. Däremot finns en tydlig global trend att medelinkomstjobben blir färre, medan de enklare jobben blir fler. Och att de som har höga inkomster får ännu högre inkomster.

En ny studie från Information Technology & Innovation Foundation (ITIF) i USA (läs studien här) visar oväntat att strukturomvandlingen på den amerikanska arbetsmarknaden de senaste åren varit mycket lägre än tidigare. Faktum är att den inte varit så låg någon gång sedan 1850. Vid årtiondena i början på 1900-talet pågick till exempel en enormt snabb utveckling inom jordbruket, då manuellt arbete ersattes av traktorer och skördetröskor och miljontals människor flyttade in till städerna.

ITIF argumenterar för att vi inte har för mycket strukturomvandling utan för lite – och att det är därför som produktivitetstillväxten är så låg. Teknologisk utveckling skapar inte jobb i sig. Men den bidrar till ökad produktivitet, som i sin tur skapar köpkraft, som i sin tur skapar nya jobb, ofta i helt andra sektorer än där teknikutvecklingen sker. Den amerikanska detaljhandeln har stora svårigheter just nu, till stor del beroende på teknikutvecklingen (Amazon tar ökade marknadsandelar). Men de pengar (och den tid) som hushållen sparar lägger de på restaurangbesök, som växer som aldrig förr. Och restaurangsektorn är en av de branscher som skapar många nya jobb, även i Sverige.

Slutsats: Jobben kommer inte att försvinna. Försvann de inte för 50 år sedan, då vi hade mycket högre produktivitetstillväxt, kommer de inte att försvinna nu heller. En straffskatt på robotar, som Bill Gates föreslagit, kommer inte att fungera. Däremot kommer arbetsmarknaden att förändras.

Utanför mitt arbetsrum på Handelsbanken sitter sedan en vecka ett antal studenter och bygger robotar som kan användas till att ta hand om rutinarbeten, så att bankens medarbetare får mer tid till att träffa kunder och göra affärer. Det gynnar både kunderna, de anställda, bankens aktieägare, och BNP.

Sommargåta nummer 1 kan du läsa här och nummer 2 här.

Kommentarer (0)

Ogiltig e-postadress

Läs fler inlägg på Börsflödet