Sommargåta 4: Varför blir det ingen inflation?

Mats Nyman

Här kommer sommargåta 4 i min serier om mysterier på marknaderna. Världens stora centralbanker har länge förutspått att inflationen ska normaliseras, det vill säga stiga tillbaka till nivåerna före finanskrisen 2008. I USA har den underliggande inflationen (inflationen rensad för tillfälliga effekter av energi- och livsmedelspriser) varit över Federal Reserves mål om 2 procent endast fyra månader sedan 2008. I Sverige har den underliggande inflationen inte varit i närheten av målet sedan 2009. Euro-områdets inflation är också stabilt parkerad på en nivå långt under målet om ”under, men nära” 2 procent.

Under lång tid förklarade centralbankerna den låga inflationen med att resursutnyttjandet var lågt efter finanskrisen (t ex Riksbanken 2015 och 2014). Men enligt Riksbankens senaste Penningpolitiska rapport är sysselsättningen nu över sin jämviktsnivå, och BNP är över sin potentiella trend. Alltså borde inflationen gå upp. Och även om inflationen har stigit en del i Sverige, till stor del tack vare den svaga kronan, finns det samtidigt tecken på att den globala inflationen nu är på väg ner igen.

Kärninflationen i USA har redan fallit från 2,3 procent vid årets början till 1,7 procent i juni. Andra mått på underliggande inflation har också fallit. Och enligt Economic Cycle Research Institute, som varit historiskt framgångsrika med att förutspå inflationen, har de ledande indikatorerna för inflationen framöver tydligt vänt ner. Vi kan alltså räkna med att inflationen faller ytterligare.

Många ekonomer har förutspått att inflationen ska ta fart eftersom arbetsmarknaderna i USA (och Sverige) är starka, och arbetslösheten faller snabbt även i euroområdet. Problemet med den analysen är inte bara att det historiska sambandet mellan löneökningar och inflation är svagt, utan även att flera mått på löneökningstakten i USA vänt neråt den senaste tiden.

Vad är då förklaringen till den låga inflationen? Personligen tror jag att det främst är den fortsatt starka globaliseringen och tekniska utvecklingen. Det är helt enkelt svårt att höja priserna när det är allt fler produkter produceras i globala värdekedjor, när arbetstagare i olika länder konkurrerar med varandra, och online-handeln tar marknadsandelar från traditionell detaljhandel.

Om min analys är rätt, är den låga inflationen ingenting som centralbankerna bör göra någonting åt. Fenomenet är strukturellt, snarare än cykliskt. Om den globala inflationen är permanent låg, finns det ingenting vår Riksbank kan göra för att få upp inflationen med mindre än att kronan kontinuerligt faller i värde och att konstlat låga räntor gör att bostadspriserna stiger ännu närmare himlen.

I så fall tror jag att låg inflation är att föredra, i synnerhet som den faktiskt bidrar till att lönen räcker lite längre varje månad.

 

Tidigare gåtor kan du läsa här:

Sommargåta 1: Varför är det så svårt att välja rätt aktier?

Sommargåta 2: Varifrån kommer avkastningen på aktiemarknaden?

Sommargåta 3: Varför syns inte IT-revolutionen i den ekonomiska statistiken?

Kommentarer (0)

Stängt för kommentarer för tillfället.

Läs fler inlägg på Börsflödet