Vad händer när Federal Reserve höjer räntan?

Mats Nyman

I kväll kommer det besked som alla på marknaden väntat på – kommer den amerikanska centralbanken Federal Reserve att börja strama åt sin extremt expansiva penningpolitik? Inför detta beslut har vi gjort en enkel studie för att se vad som hänt när Federal Reserve inlett sina tidigare åtstramningsperioder, ända sedan 1970. Det har då handlat om räntehöjningar och inte om minskade obligationsköp. Men i båda fallen handlar det om en en omsvängning från en expansiv till en mindre expansiv penningpolitik, så det borde gå att dra slutsatser även från tidigare räntehöjningsfaser.

Den något oväntade slutsatsen är att det inte finns några tydliga mönster. Under de första två åren efter att Federal Reserve inleder sina räntehöjningar hände detta:

Amerikansk aktiemarknad gick ibland upp, ibland ner. I genomsnitt fortsatte den att stiga, precis som den gjorde före räntehöjningarna. Svenska aktier gick faktiskt bättre efter Feds första höjning än före.

Långa räntor gick ibland upp, ibland ner. I genomsnitt steg de, men inte speciellt kraftigt.

Kreditspreadar – skillnaden mellan räntor på företagsobligationer och statsobligationer – sjönk i genomsnitt efter att Fed börjat höja räntan.

Dollarn gick i genomsnitt sidledes, den varken gynnades eller missgynnades av högre räntor.

Historiskt har alltså effekterna av Feds åtstramningar varit otydliga både på aktie-, ränte-, kredit- och valutamarknaden. Åtstramningar i USA är inte världens undergång. Men man bör nog ändå räkna med ökad volatilitet, det vill säga större marknadsrörelser. Och med tanke på att räntorna är så låga till att börja med, behövs det inte mycket innan man riskerar att förlora pengar på sina obligationsplaceringar.

Hur stora effekterna blir beror till stor del på om Fed är ”efter kurvan”. Detta skrev jag om i ett tidigare inlägg.

Det finns också ett par faktorer som kan mildra effekterna för svensk del. Det ena är att andra centralbanker, inte minst Japans, trycker på gasen när amerikanarna bromsar. Det ena är att utrymmet för räntehöjningar i EMU är obefintligt, vilket håller tillbaka långa räntor både i EMU och i Sverige.

Slutligen: Effekterna av centralbankernas åtstramningar dyker ofta upp där man minst väntar dem. Efter Federal Reserve började höja räntan i februari 1994 tog det bara 10 månader innan Mexiko ställde in betalningarna och fick räddas av USA och IMF. Tre år senare var det Rysslands tur och därefter stora delar av Asien. När tyska Bundesbank höjde räntan i början av 1990-talet för att motverka den överhettning som följde efter återföreningen, tog det inte lång tid förrän Sverige fick allvarliga problem.

Även i dag finns det många länder, både rika och fattiga, som är beroende av utländsk finansiering. När likviditeten torkar upp drabbas dessa länder först. Det är därför vi sett ekonomisk oro i till exempel Brasilien, Indien, Sydafrika och Australien den senaste tiden. 

Kommentarer (0)

Stängt för kommentarer för tillfället.

Läs fler inlägg på Börsflödet