Varför är räntorna så låga?

Mats Nyman

Världens viktigaste makrosiffra kom i fredags. Den månatliga amerikanska arbetsmarknadsstatistiken visade en kraftig ökning i sysselsättningen, hela 288 000 nya jobb. Arbetslösheten var också lägre än väntat, 6,3 procent mot 6,6 procent. Amerikanska räntor steg först något efter rapporten, men föll sedan kraftigt. Anledningen är att inte allt i arbetsmarknadsrapporten talar för att Feds räntehöjningar kryper närmare i tiden. Lönerna var oförändrade i månadstakt och årstakten föll, från 2,1 procent till 1,9 procent. Knappast något som driver inflationen.

Faktum är att mycket talar för att räntorna kan förbli låga på längre sikt. I Internationella Valutafondens senaste World Economic Outlook finns en omfattande analys av varför realräntorna (räntorna efter inflation) är så låga. De tre viktigaste förklaringarna är enligt IMF ett högre sparande i tillväxtländerna, en större efterfrågan på lågriskplaceringar, och lägre investeringar i de utvecklade ekonomierna. Självfallet har även centralbankernas låga räntor och andra stimulanser under senare år sänkt marknadsräntorna. Men denna faktor är mindre viktig, menar IMF.

Vad händer då framöver? IMF menar att räntorna kan förväntas stiga något framöver, i takt med att konjunkturen blir starkare och centralbankerna börjar strama åt. Men IMF tror inte på någon större ränteuppgång. Anledningen är de tre nämnda faktorerna kommer att vara viktiga även framöver. Sparandet i tillväxtländerna kan förväntas falla, och investeringarna i de rika länderna stiga, men i begränsad omfattning. Enligt IMF finns inga starka skäl till att räntorna ska gå tillbaka till samma nivåer som i början av 2000-talet, då en svensk 10-årig statsobligation hade en ränta på runt 5 procent.

Världens mest kända obligationsförvaltare, Bill Gross på PIMCO, tar analysen ett steg längre. Han menar att en neutral styrränta i USA inte är 4 procent utan snarare 2 procent. Om Gross har rätt är den goda nyheten att obligations- och aktiemarknaderna inte är högt värderade utan rimligt prissatta. Risken för en stökig period med stor ränteuppgång och nedgångar på börsen är mindre.

Den dåliga nyheten är att den framtida avkastningen på alla tillgångar kommer att vara mycket lägre än historiskt. Finansiellt förtryck gynnar tillgångsvärderingen, men sänker den framtida avkastningen.

Kommentarer (0)

Ogiltig e-postadress

Läs fler inlägg på Börsflödet