Räntemarknad

Avkastning

Svenska statsobligationer har gett en genomsnittlig avkastning sedan år 1900 på 6,2 procent per år, vilket motsvarar 2,6 procent per år efter inflation. Avkastningen på kortare statspapper, statsskuldväxlar, är lägre: 5,5 procent sedan år 1900, vilket motsvarar 1,8 procent per år efter inflation.*

Räntenivån på en ränteplacering är starkt förknippad med kreditrisken, det vill säga en hög ränta är normalt förknippat med en högre kreditrisk. Räntenivån avspeglar risken att låntagaren inte kommer att betala tillbaka pengarna. Även med hänsyn till kreditförluster brukar dock avkastningen på företagsobligationer vara högre än för statsobligationer – i genomsnitt. I vissa perioder och för vissa länder och sektorer kan avkastningen bli svag eller negativ.

Räntekurvan (Yield Curve) visar avkastningen för obligationer med samma kreditvärdighet men olika löptid. Räntekurvan brukar oftast användas för att förutspå förändringar i det ekonomiska läget. En normalformad räntekurva (grafen nedan) visar att obligationer med längre löptid ger högre avkastning än obligationer med kortare löptid. Detta är förknippat med de risker som en längre tidsperiod ger upphov till, vilket investeraren vill bli kompenserad för. I en lågkonjunktur, eller om myndigheterna ingriper i marknaden, kan ibland långa räntor vara lägre än korta.

Normal räntekurva

Normal räntekurva

*Källa: Elroy Dimson, Paul Marsh och Mike Staunton: Credit Suisse Global Investment Returns Sourcebook 2012.