Warranter

Vad är en Warrant?

Warranter är börsnoterade värdepapper kopplade till en underliggande tillgång som exempelvis aktier, aktieindex eller valutor. Med warranter kan man tjäna pengar på både uppgångar och nedgångar i den underliggande tillgången. Dessutom ger warranter möjligt att få hög avkastning med ett litet kapital. Om marknaden däremot går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, kan man förlora stora delar av sitt investerade kapital.

Warranter kan ses som en krydda i investerarens totala sparande. Warranters värde kan förändras mycket snabbt, både i uppgång och i nedgång. Det är därför viktigt att den som vill handla warranter är insatt i hur de fungerar.

Warranter kan ha en löptid på en månad upp till fler år. Man väljer själv hur länge man vill behålla sin placering. Warranter handlas lika enkelt som vanliga aktier hos sin bank eller mäklare.  


Så fungerar warranter

Begränsad förlustrisk – obegränsad avkastningspotential

Warranter är en högriskplacering. Anledningen till att de kan anses ha en begränsad förlustrisk är att investeraren behöver ett betydligt mindre kapital jämfört med att till exempel köpa motsvarande aktie. Om själva aktien kostar 100 kr, kostar kanske warranten 10 kr. Precis som en aktie är en warrant ett börsnoterat värdepapper. Skillnaden är att warranter är konstruerade för att ge placeringen en maximal hävstång.

En warrant består av fyra delar

Klicka på delarna för att läsa mer om dem.

En warrant är kopplad till en underliggande tillgång. Den vanligaste underliggande tillgången är en aktie, till exempel Ericsson B. Vi har warranter på de flesta av börsens största och mest populära aktier. En warrant kan också vara kopplad till andra tillgångar, exempelvis råvaror eller valutor.

En warrant är antingen av typen köp eller sälj. Om man tror att en aktie, till exempel Ericsson B, ska stiga i värde kan man köpa en köpwarrant på Ericsson B. Stiger aktiekursen kan man tjäna pengar på köpwarranten. Tror man att aktien Skanska B ska falla i värde, kan man köpa en säljwarrant på aktien. Faller kursen kan man tjäna pengar på säljwarranten.

En warrant har en begränsad löptid, en slutdag. Normalt har vi flera olika warranter med olika slutdagar på samma aktie. Tiden kvar till slutdagen kan vara alltifrån en dag till flera år.

Lösenpriset talar om vad aktiekursen måste vara på slutdagen för att warranten ska ge en avkastning. För köpwarranter gäller följande på slutdagen: Om aktiekursen är högre än lösenpriset kan man erhålla avkastning. Om aktiekursen är lägre eller lika med lösenpriset får man ingen avkastning. För säljwarranter gäller följande på slutdagen: Om aktiekursen är lägre än lösenpriset kan man erhålla avkastning. Om aktiekursen är högre än eller lika med lösenpriset får man ingen avkastning. Normalt har vi flera olika warranter med olika lösenpris på samma aktie.

Antal warranter per underliggande

En warrant motsvarar oftast inte en aktie, utan prissätts i allmänhet som en andel av en aktie, till exempel fem eller tio warranter på en aktie. Exempelvis brukar tio Ericssonwarranter motsvara en Ericssonaktie. Vi kallar det för ”antal warranter per underliggande”.


Warrantens värde på slutdagen

För att beräkna en warrants värde på slutdagen används följande formler: Warrantens värde på slutdagen

* För att beräkna aktiens slutkurs, det vill säga den kurs som warrantens slutliga värde avräknas mot, används aktiens genomsnittliga stängningskurs under de 10 sista handelsdagarna av warrantens löptid. Detta kallas för fastställelseperiod för slutkurs. En längre fastställelseperiod för slutkurs ger ett lägre pris på både köpwarranter och säljwarranter.


Varken köpwarranter eller säljwarranter kan få ett negativt värde. Det innebär att man aldrig kan förlora mer än de pengar man placerade.

Så fungerar warranter



Exempel - olika utfall på slutdagen

Här jämförs en aktieplacering med en placering i en warrant.

Aktiekurs: 100 kr

Pris warrant: 10 kr

Lösenpris: 100 kr

Utfall 1 - Aktiekursen* har stigit till 125 kr
Om aktien vid köptillfället kostade 100 kr och aktiekursen stiger till 125 kr på warrantens slutdag, ger en placering i aktien en avkastning på 25 kr (125 – 100 kr) eller 25 procent. På slutdagen är warranten värd skillnaden mellan aktiekursen* och lösenpriset, det vill säga 25 kr (125 kr – 100 kr). Om man hade köpt warranten hade man alltså tjänat 15 kr (25 kr – 10 kr), och då fått en avkastning på 150 procent.

Utfall 2 - Aktiekursen* har fallit till 75 kr
Om aktien vid köptillfället kostade 100 kr och aktiekursen faller till 75 kr på warrantens slutdag, innebär en placering i aktien en förlust på 25 kr (100 kr – 75 kr) eller 25 procent. På grund av att aktiekursen* på slutdagen är lägre än lösenpriset förfaller warranten utan värde och förlusten blir då 10 kr. Investeraren förlorar alltså sitt placerade kapital vid köp av warranten, men förlusten är ändå mycket mindre än vid köp av aktien.

Warranten jämfört med aktien

I tabellen jämförs en aktieplacering med en placering i en warrant vid olika aktiekurser* på slutdagen.

Aktiens slutkurs* Utfall om du köpt
aktien
Utfall om du köpt warranten Avkastning om du
köpt aktien
Avkastning om du
köpt warranten

75 kr

-25 kr

-10 kr

-25 %

-100 %

100 kr

0 kr

-10 kr

0 %

-100 %

125 kr

+25 kr

+15 kr

+25 %

+150 %

150 kr

+50 kr

+40 kr

+50 %

+400 %

 


<p>Under konstruktion:</p>
<table border="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr bgcolor="f8f8f8">
</tr>
<tr valign="top" bgcolor="cfe0e7">
<td bgcolor="cfe0e7" style="text-align: center;">Aktiens slutkurs*</td>
<td bgcolor="cfe0e7" style="text-align: center;">Utfall om du köpt<br />aktien</td>
<td bgcolor="cfe0e7" style="text-align: center;">Utfall om du köpt warranten</td>
<td bgcolor="cfe0e7" style="text-align: center;">Avkastning om du<br />köpt aktien</td>
<td bgcolor="cfe0e7" style="text-align: center;">Avkastning om du<br />köpt warranten</td>
</tr>
<tr>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>75 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>-25 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>-10 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>-25 %</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>-100 %</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>100 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>0 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>-10 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>0 %</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>-100 %</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>125 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>+25 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>+15 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>+25 %</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>+150 %</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>150 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>+50 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>+40 kr</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>+50 %</p>
</td>
<td width="100" style="text-align: center;">
<p>+400 %</p>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>


Om aktien faller kraftigt förlorar man mindre på warranten, i kronor räknat. Om aktien stiger kraftigt, tjänar man mindre om man köper warranten, i kronor räknat. Om aktiekursen står stilla förlorar man på att köpa warranten. Eftersom det behövs betydligt mindre pengar vid köp av warranter blir den procentuella avkastningen betydligt högre, både positivt och negativt. Det är det som menas med att warranter har en begränsad förlustrisk, men en obegränsad avkastningspotential.

Break even – att gå jämnt upp

Med hjälp av tabellen ovan är det lätt att beräkna vad aktiekursen* minst måste vara på slutdagen för att warranten ska ge en avkastning, eller åtminstone gå jämnt upp (utan hänsyn tagen till courtage). I och med att warranten kostade 10 kr och lösenpriset var 100 kr, måste aktiekursen* stiga till minst 110 kr på slutdagen för att placeringen ska gå jämnt upp. Allt över 110 kr är vinst. För den här warranten är alltså break even 110 kr. Break even är ett nyckeltal som ofta används i samband med warranter och är viktigt att känna till.

Så här beräknas break even:

Break even för köpwarrant = Warrantpris × Antalet warranter per aktie + Lösenpris  
Break even för säljwarrant = Lösenpris – Warrantpris × Antalet warranter per aktie


Risker med warranter

Alla placeringar är förenade med risker. Här har vi sammanfattat de viktigaste riskerna med warranter.

Warranter kan både stiga och falla i värde under löptiden. Detta kallas för marknadsrisk. För en köpwarrant förfaller placeringen utan värde om aktiekursen* på slutdagen är lägre än lösenpriset, och investeraren förlorar då hela sitt placerade kapital. För en säljwarrant förfaller placeringen utan värde om aktiekursen* på slutdagen är högre än lösenpriset, och investeraren förlorar då hela sitt placerade kapital. Observera att högre hävstång (elasticitet) också innebär högre risk.

Det finns dessutom ett par andra risker som du bör känna till. Ett köp av en warrant utgiven av Handelsbanken innebär att investeraren tar en kreditrisk på Handelsbanken.

Under vissa perioder kan det även vara svårt, eller omöjligt, att handla i warranter. Det kan till exempel inträffa vid bristande likviditet i marknaden, eller då handeln på relevant marknadsplats stängs eller åläggs restriktioner under en tid. Även tekniska fel kan störa handeln.

I de warranter där underliggande tillgång handlas i annan valuta än svenska kronor, kan warrantens värde påverkas av valutakursförändringar mellan den aktuella valutan och svenska kronor.

För ytterligare information se Slutliga villkor för respektive warrant.