Så står sig Sverige i välståndsligan

De senaste 10 åren har Sverige haft en svag utveckling av BNP per capita och i OECD:s välståndsliga ligger vi idag på tolfte plats. Men BNP ger inte en fullständig bild. De senaste åren har många argumenterat för att måttet bör kompletteras med exempelvis miljömässiga och sociala aspekter för att ge en mer korrekt bild av ett lands välstånd. Det skriver makroekonom Anders Bergvall i en kommentar.

"Svagare utveckling för BNP per capita sedan 2007"

BNP per capita, en indikator på ett lands välstånd. En ökande BNP per capita (per person) skapar förutsättningar för en högre materiell levnadsstandard. Under perioden 2000–2007 ökade BNP per capita i Sverige med cirka 20 procent. Det är mer än i de flesta andra OECD-länder. Sedan 2007 har vi dock haft en svag utveckling av BNP per capita. Under finanskrisen minskade BNP per capita och det tog sen 7 år innan vi nådde samma nivå som innan krisen.

En viktig förklaring till den svaga utvecklingen är att produktiviteten har utvecklats svagt. Samtidigt har en åldrande befolkning bidragit till att en mindre andel av befolkningen är i arbetsför ålder. Vidare kom det många asylsökande till Sverige 2012-2015. De nytillkomna ger till en början ett begränsat bidrag till BNP, eftersom det tar lång tid för de flesta att få ett arbete. Tillsammans med den åldrande befolkningen bidrog det till att BNP per capita utvecklades svagt, trots att BNP ökat i god takt de senaste åren. 

OECD sammanställer varje år en "välståndsliga", som utgår ifrån medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita. Måttet visar på levnadsstandarden i länderna eftersom det både tar hänsyn till hur mycket som produceras per invånare och hur högt prisläget är i de jämförda länderna. 2017 låg Sverige tolva i rankingen. 

Sedan början av 1990-talet har vi pendlat mellan 8-13 plats. Skillnaden i BNP per capita mellan länderna som ligger runt Sverige i rankingen är dock små, så enstaka placeringar upp eller ned har i praktiken ingen större betydelse.

Men ett lands välstånd beror inte bara på BNP. En ökad BNP per capita leder generellt till högre välstånd, men det måste inte vara så. Måttet fångar exempelvis inte välståndets fördelning eller om produktionen är miljömässigt hållbar. Och BNP per capita skulle stiga om vi ökade vår arbetstid till 60 timmar i veckan. Men det är tveksamt om man kan säga att längre arbetstid skulle leda till ett ökat välstånd. För det finns många faktorer utöver materiellt välstånd som är avgörande för vårt välstånd, exempelvis trygghet, hälsa och politiskt inflytande. 

De senaste åren har alltfler argumenterat för att man måste beakta andra faktorer, som hållbarhet och fördelning, när man mäter ett lands välstånd. Exempelvis tog regeringen förra året fram ett ramverk för att mäta välstånd utifrån femton indikatorer för ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet. Indikatorerna är tänkta att komplettera BNP per capita och ska vara ett verktyg för att följa utvecklingen av människors livskvalitet och ekonomins långsiktiga hållbarhet.

"Sverige 9a i världen i World Happiness Report"

En annan typ av mått som vuxit fram som komplement till BNP per capita är indikatorer på subjektivt välbefinnande. Dessa mått baseras i regel på intervjuundersökningar som innehåller frågor om lycka eller välbefinnande. Mått på subjektivt välbefinnande rymmer därmed både ekonomiska och ickemateriella aspekter av människans välbefinnande. Enligt ett sådant mått från World Happiness Report 2018 ligger Sverige på en nionde plats i världen efter bland andra våra nordiska grannar, som innehar de tre pallplatserna (Finland 1a, Norge 2:a och Danmark 3a). 

 

Anders Bergvall, makroekonom, Handelsbanken

Kommentarer (0)

Stängt för kommentarer för tillfället.

Läs fler inlägg på Börsflödet