55 dagar kvar till brexit - oförändrat kaos

Claes Måhlén

Det var en hektisk kväll i det brittiska parlamentet i tisdags. Med mindre än två månader kvar till det datum som fortfarande gäller som Storbritanniens sista dag inom EU är förvirringen minst lika stor som tidigare. Det skriver vår strateg Lars Henriksson i en kommentar.

Flera olika förslag om brexit-förhandlingarna avhandlades i tisdags. För de som hoppats på en ny omröstning, eller kanske till och med nyval, stod ett förslag från en Labour-ledamot i centrum. I korthet innebar det att May ska tvingas be EU om en förlängning av artikel 50 (som avslutar Storbritanniens medlemskap den 29 mars) om inget avtal nåtts innan den 26 februari. Förslaget föll och istället röstades ett beslut igenom att ge May i uppdrag att åka tillbaka till Bryssel och förhandla bort den del i hennes avtal med EU som rör den irländska gränsfrågan. Skälet till detta är att den främsta invändningen från de som motsäger sig Mays förslag till avtal är att det säger att Storbritannien ska vara kvar i tullunionen på obestämd framtid, eller till dess man finner en lösning på hur man ska kunna hålla gränsen mellan Irland och Nordirland öppen. 

Vilket alternativ britterna vill förhandla om är fortsatt oklart och EU vidhåller att man inte tänker öppna upp för nya förhandlingar. Mays förhandlingsposition mot EU försvagades ytterligare av att parlamentet dessutom antog en avsiktsförklaring (ej bindande) att de inte vill ha en avtalslös brexit. May kommer alltså inte, med någon större tyngd, kunna hota EU med att man kan lämna unionen utan ett avtal, en så kallad hård brexit.

Hur kommer det att gå? I dagsläget finns det fortfarande fyra alternativ. 

Det händelseförlopp vi fortfarande anser vara mest sannolikt är att man blir tvungen att skjuta på datumet för utträde. Det är just nu helt omöjligt att hitta en lösning som hela Storbritannien kommer att stå bakom. Parlamentet och folkopinionen är helt splittrade i frågan och på något sätt måste man försöka hitta en lösning som tillfredsställer så många som möjligt och samtidigt minimera skadan för de som inte stödjer det slutliga avtalet. Det kanske kan ske genom att hålla flera omröstningar i parlamentet om alternativa idéer, som till exempel ett avtal liknande det Norge har eller en avtalslös brexit. Men det verkar inte finnas ett förslag som kan nå majoritet i underhuset. Det troligaste om man skjuter upp utträdet är snarare ett nyval eller en ny folkomröstning. Vid ett nyval skulle naturligtvis brexit-frågan stå i centrum och den som bildar regering måste ha en klar plan för hur utträdet ska gå till. Frågan är om det är realistiskt med tanke på sprickorna i de två stora partierna. Då återstår i så fall att frågan återgår till folket i form av en ny folkomröstning, där man konkretiserar hur en brexit skulle se ut. 

EU kan tänka sig att skjuta på utträdesdatumet så länge det handlar om att den interna processen i Storbritannien går vidare och att det finns en chans till en bra relation i framtiden eller till och med en möjlighet att landet stannar kvar i EU. Däremot vill man inte ge en förlängning om britterna ska använda tiden till att försöka åstadkomma en omförhandling.

En annan, nästan lika sannolik, möjlighet är att May kommer tillbaka från Bryssel med ingen eller en liten ändring av det ursprungliga avtalet och talar om för parlamentet att det nu är hennes avtal eller inget avtal alls som gäller. En avtalslös brexit har parlamentet redan sagt att de inte vill ha så då återstår hennes avtal eller en ny folkomröstning. Det är högst osäkert om det finns stöd för en ny folkomröstning i parlamentet så många kan känna sig tvingade att rösta för hennes förslag.

Mindre sannolikt, enligt oss, är att Storbritannien fortsätter att vägra det avtal som EU erbjuder och att EU slutligen ger efter och ger britterna ett tidsbegränsat medlemskap i tullunionen.

Det vi ser som det minst sannolika utfallet är att det slutar med en avtalslös brexit. Även om det finns förespråkare för det i brittisk politik är de i klar minoritet och det är uppenbart att båda sidor har mycket att förlora på en sådan lösning, allra mest Storbritannien. Risken för ett sådant beslut ökade förvisso en aning förra veckan, men vi ser fortfarande det utfallet som osannolikt.

Lars Henriksson, strateg

Kommentarer (0)

Ogiltig e-postadress

Läs fler inlägg på Börsflödet