Kronan mer stabil efter valet

Claes Måhlén

På söndag är det riksdagsval. Förväntan är att det kommer bli rekordsvårt att bilda regering och utländska investerare oroar sig framförallt för ett valutfall där Sverigedemokraterna, med en EU-skeptisk agenda, blir största parti. Ett sådant utfall skulle kunna öka oron för ”Swexit”, att Sverige lämnar EU. Vi anser att denna oro är helt obefogad och räknar med att den svenska kronan blir mer stabil efter valet, Det skriver vår valutastrateg Lars Henriksson i en kommentar.

 

Utländska investerare oroliga inför valet

Att det kommer att bli rekordsvårt att bilda regering efter årets riksdagsval har förväntats nästan lika länge som det funnits förväntningar på årets val. Situationen påminner om den efter det förra valet med den skillnaden att Sverigedemokraterna vuxit betydligt, vilket marknaden fokuserar på. Sen den omvälvande brittiska omröstningen, som slutade med landets ansökan om utträde ur EU, har de följande politiska valen inom unionen (främst Frankrike och Italien) till stora delar handlat om hur det går för EU-fientliga partier. Kronan har varit svag inför valet, vilket till stora delar tycks bero på att utländska investerare är påtagligt bekymrade, men vi påstår att oron för ett svenskt utträde ur EU är helt obefogad.

Problem att bilda regering brukar inte vara något som marknaden bryr sig mycket om. Särskilt inte när det handlar om länder som, liksom Sverige, inte upplevs vara i akut behov av ekonomiska reformer. Ett sentida exempel på detta är det senaste tyska valet som resulterade i nästan ett halvår av osäkerhet innan man lyckades enas om en regering. Det var svårt att urskilja några betydande marknadsrörelser under de politiska turerna som uppstod under de sex månaderna. 

Efter det svenska valet 2014 var reaktionerna också begränsade, till och med efter Löfvén den 2 december 2014 meddelade att han tänkte utlysa extraval. När överenskommelsen blev klar, den 27 december, resulterade det inte heller i några större reaktioner, vare sig på valuta- eller räntemarknaden. Mellan de två händelserna kom däremot ett Riksbanksbesked (16 december) som orsakade rejäl volatilitet, kortsiktigt, i kronan.

Även inför valet 2014 rådde stor osäkerhet om hur en framtida regeringsbildning skulle se ut. Skillnaden då var att de rödgröna hade ett klart försprång inför valet som dock inte såg ut att räcka till majoritet. Efter valet visade det sig att avståndet mellan blocken blev ungefär hälften mot vad de senaste undersökningarna pekade på (4 procent mot förväntat cirka 8). Dessutom landade SD några procent högre än väntat, vilket definitivt gjorde dem till en potentiell spelare i regeringsfrågan. Följden blev att en alliansbudget passerade i Riksdagen, trots Socialdemokraternas (S) och Miljöpartiets (MP) nybildade regering. Det fick den nya regeringen att utlysa nyval. Det beskedet återkallades några dagar innan årsslutet efter ett löfte från Alliansen att de inte skulle lägga fram något eget budgetförslag under resten av mandatperioden.

Inför årets val ser det helt jämnt ut mellan blocken och SD har ökat till strax under 20 procent. Det gör att situationen med stor sannolikhet kommer att likna 2014 på så vis att det inte ser ut som Sverige kommer att få en majoritetsregering, men en sak blir med stor säkerhet annorlunda. SD kommer förmodligen att vara ungefär lika stort som S och M i den blivande riksdagen. Det kommer att ge dem en större legitimitet att ha åsikter om och utöva makt vid regeringsbildningen. Det finns till och med goda chanser för SD att bli största parti. Att i ett sånt läge inte försöka utöva inflytande på den blivande regeringen skulle ses mot ett svek mot de egna väljarna. Men några avgörande effekter i närtid för svensk ekonomi är svåra att se.  

"Den folkomröstning, som inte kommer att hända, skulle ändå inte leda till att Sverige lämnar EU"



Det som bidragit mest till den svagare svenska kronan verkar vara en oro, framför allt hos utländska investerare, att vi kan vara på väg att lämna EU. Sverigedemokraterna (SD) är fortfarande öppet EU-kritiska, men egentligen bara om någon ställer frågan och Vänsterpartiet (V) har lagt frågan på is. Opinionsundersökningar visar dessutom på en väldigt liten folklig vilja att lämna EU.

Sverigedemokraterna har i sin valplattform listat 21 områden som omfattas av deras politik. En av de punkterna är ”Den europeiska unionen” och där förordar man att Sverige lämnar EU. Det ska dock ske efter att en folkomröstning beslutat om det. Med tanke på hur övriga partier ser på frågan är det i praktiken omöjligt att få igenom ett beslut om en folkomröstning i Riksdagen. Partiledaren, Jimmy Åkesson, sa också helt nyligen att frågan inte är aktuell i dagsläget, med tanke på hur opinionen ser ut. Vänsterpartiet har ju en EU-kritisk historik, men det är inget de längre vill skylta med och i deras valplattform nämns EU bara två gånger. Det sker i samband med att man anser att betalda lobbyister och PR-företag har för stort inflytande över politiken och kritik angående unionens flyktingpolitik. Några krav på utträde eller ens en omröstning om detsamma finns det inte ett spår av. I det i princip otänkbara fallet, att man skulle vilja samarbeta med SD i frågan så kommer det ändå inte, under några som helst omständigheter, att räcka till den majoritet i Riksdagen som krävs för att få en omröstning till stånd.

I det, i våra ögon, väldigt avlägsna fallet att en folkomröstning ändå skulle hållas i närtid, så finns det inget stöd från det svenska folket att lämna EU (Bild 2). Både SCB:s och Eurostats opinionsundersökningar, från i våras, visar att mindre än 20 procent av Sveriges befolkning är negativa till EU. Då är det dessutom långtifrån säkert att alla som är negativa skulle rösta för ett utträde. 

Kommentarer (0)

Stängt för kommentarer för tillfället.

Läs fler inlägg på Börsflödet