BNP - så funkar det

Lena Fahlén

På onsdag är det dags att se hur mycket svensk ekonomi växte under det tredje kvartalet i år. Då publiceras nationalräkenskaperna som bland annat visar hur stor bruttonationalprodukten, BNP, blev under perioden. Vi räknar med att BNP växte med 3,1 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Men varför röner publiceringen av BNP-tillväxten så mycket intresse egentligen, är det inte gårdagens nyheter? Handelsbankens makroekonom Johan Löf förklarar hur det hänger ihop.

Handelsbankens förväntningar på veckans ekonomiska statitsik (engelska) > 

 

BNP - ett mått på Sveriges välstånd?

Om BNP-tillväxten på onsdag visar sig nå 3,1 procent som vi räknar med skulle det vara ett tecken på att läget på svensk arbetsmarknad kan förbättras ytterligare en tid framöver. Men vi vet ju till exempel sedan länge att sysselsättningen steg och att börsbolagens resultat överlag var fortsatt goda under det tredje kvartalet så varför detta fokus på BNP?

En viktig anledning är att medan börsbolagens resultat beror på verksamheter i hela världen, så är BNP en kvartalsrapport för den ekonomiska aktiviteten inom Sveriges gränser. Det gör i förlängningen att BNP samvarierar med – och därför kan användas för att förutspå – utvecklingen i många andra mått på välståndet i Sverige.

En högre BNP-tillväxt har efterhand lett till lägre arbetslöshet de senaste åren. Och det är inte förvånande att det skapades många nya jobb tredje kvartalet i år, med tanke på att BNP-tillväxten skjutit ny fart det senaste året. Vi räknar med att veckans BNP stöder arbetsmarknaden ytterligare en tid.

 

 

Vad är då egentligen BNP? Jo, man beräknar det sammantagna värde som skapas i den inhemska produktionen, både i näringslivets branscher, offentlig sektor och icke-vinstdrivande organisationer. Det handlar alltså i grund och botten inte om omsättningen, utan förädlingsvärdet som genereras i verksamheterna.

BNP är svårt att mäta, särskilt vid första beräkningen ett par månader efter utgånget kvartal. Till skillnad från bokföringen i ett företag finns nämligen få faktiska belopp att föra in i räkenskaperna. I stället är Statistiska Centralbyråns, SCB:s, ekonomer och statistiker utelämnade till en mängd statistikunderlag behäftade med mer eller mindre stor osäkerhet. Som tur är kan BNP beräknas med flera angreppssätt, vilket förbättrar kvaliteten. Dels beräknas BNP från produktionssidan – i form av förädlingsvärden från näringsliv och offentlig sektor – och dels från användningssidan – utifrån diverse poster för efterfrågan i ekonomin, samt poster för import och lagerförändringar.

Om nu BNP är så viktigt, men siffrorna samtidigt osäkra, hur kan man få störst nytta av statistiken? Först och främst gäller det att inte se till ett enskilt kvartalsutfall, utan till den senaste tidens trend. För att bättre förstå om ett avvikande utfall innebär ett trendbrott eller snarare är en tillfällighet, så är det vanligt att analysera olika komponenter i BNP. De kan också skvallra om var svensk tillväxt ser ut att röra sig härnäst. Så låt oss titta på några av användningssidans delar som vi tror blir särskilt avgörande för var BNP-tillväxten landar i veckans siffra.

Hushållens konsumtion – alla varor och tjänster vi köper som privatpersoner, inklusive kapitalvaror som det enskilda hushållet kanske uppfattar som ”en investering” – ökade förvånansvärt långsamt under loppet av 2016. Inte minst med tanke på den positiva utveckling på arbetsmarknaden. Och samtidigt som enkäter visar på att hushållen har haft ett gott förtroende för den egna ekonomin, så kan en period av svagare utveckling på börsen ha spelat roll för hur mycket hushållen faktiskt valde att spendera. På onsdag presenteras november månads enkät om konsumentförtroendet. Även om hushållen på senaste börjat tveka om framtida utvecklingen för den egna ekonomin, så tror vi inte på något dramatiskt ras i det sammantagna förtroendet. Inte minst mot bakgrund av gott arbetsmarknadsläge.

Bromsarna har släppt i år och vi räknar med att den nyvunna optimismen och förbättrade börsavkastningen har gett fortsatt avtryck tredje kvartalet, så att konsumtionen återigen ökar snabbare än vi fick vänja oss vid i fjol. Om oron kring utvecklingen på bostadsmarknaden börjar minska hushållens tillförsikt, kan det komma att påverka tillväxten i konsumtion och därmed BNP-tillväxten framöver. På onsdag presenteras också november månad enkät om konsumentförtroendet.

Fasta bruttoinvesteringar – investeringar som görs i ekonomins tillgångar, såsom byggnader, anläggningar, maskiner, inventarier och immateriella tillgångar – har ökat snabbt i år. Indikatorer från bland annat SCB pekar nu på bra förutsättningar för ännu högre investeringstakt i industrin framöver. Samtidigt är bostadsinvesteringarna efter flera år av tillväxt nu på en mycket hög nivå och flaskhalsar bedöms i viss mån hålla tillbaka ytterligare investeringsökningar. Följaktligen har också antalet byggstarter upphört att öka. Den stora massan pågående bostadsbyggen har dock lett oss till att vara optimistiska i vår bedömning av investeringarna inför veckans utfall. Först nästa år räknar vi med att en svalnande bostadsmarknad börja tynga investeringarna.

Importen är de varor och tjänster som tillförs ekonomin genom köp från utlandet. Dessa hänger ihop med andra delar av BNP – till exempel konsumeras de av hushållen och används som insats i produktionen av exportprodukter – och är förstås en negativ post när svenska bruttonationalprodukten beräknas från användningssidan. När BNP-tillväxten i år tagit ny fart, så har det också drivit upp importen. Vi räknar med att detta fortsätter och importen håller tillbaka BNP tredje kvartalet.

Utöver dessa tre delar ingår även export, offentliga sektorns konsumtion och lagerinvesteringar, när BNP mäts från användningssidan.

 

Kommentarer (0)

Stängt för kommentarer för tillfället.

Läs fler inlägg på Börsflödet