Så styr världsekonomin dina placeringar

Lena Fahlén

Det som händer i världsekonomin påverkar i hög grad finansmarknaderna. Hittills i år har världens börser fått en bra start, men förra året föll de för första gången sedan 2012. Oro för en svagare global tillväxt och geopolitiska risker, som oro för handelskrig och osäkerhet kring brexit, bidrog. Vi tror även att centralbankernas minskade balansräkningar har spelat roll.

Om det går bra i ekonomin går det också bra för företagen. Bolagens vinster stiger och det bidrar ofta till stigande börskurser. Efter finanskrisen har också inflationen varit låg vilket fått världens centralbanker att stimulera ekonomin med låga räntor under exceptionellt lång tid. De låga räntorna har också bidragit till att världsekonomin är stark, att många länder befinner sig i högkonjunktur, och att mycket kapital sökt sig till aktiemarknaden i jakt på högre avkastning. Nu har dock den tongivande amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) kommit en bra bit på väg med räntehöjningar och även i Europa och Sverige har centralbankerna börjat normalisera penningpolitiken. Fed har också börjat dra ned sin balansräkning, vilket spelar roll för börserna (läs mer om detta i vår senaste konjunkturprognos, sid 9). Den europeiska centralbanken avslutade i december att köpa obligationer för att hålla nere även de längre räntorna (det så kallade QE-programmet).

När tillväxten är hög och inflationen – och därmed räntorna – låga brukar det normalt inte vara så stora svängningar på börsen. Men förra året började vi se tecken på vikande global tillväxt samtidigt som Fed fortsatte att höja styrräntan och minska balansräkningen. Upptrappningen av handelskriget och oron kring brexit sänkte också börshumöret. Runt årsskiftet gjorde dock Fed en u-sväng i sin kommunikation och menade att ”autopiloten” med en räntehöjning i kvartalet var av och att man istället hade råd att vänta och se. Något överraskande signalerade Fed också att det inte var givet att nedtrappningen av balansräkningen måste fortsätta i dagens takt. Detta fick räntorna att falla och marknaden att helt prisa ut ytterligare räntehöjningar. Dessa signaler är i sin tur en av förklaringarna till den starka börs vi har sett i början av detta år. Men det är naturligtvis mycket annat som också styr börsen, vi är ju exempelvis just nu mitt inne i rapportperioden.

De flesta av världens centralbanker har en målsättning om att hålla inflationen runt 2 procent. Normalt brukar den stiga när ekonomin går in i en högkonjunktur, men inflationen har varit ovanligt låg i denna högkonjunktur. Det finns många förklaringar till det, en anledning är att finanskrisen ledde till att det fanns gott om lediga resurser, så när hjulen började snurra igen har företagen inte behövt höja lönerna. Men nu när den svenska ekonomin visar stark tillväxt och vi har haft högkonjunktur under längre tid börjar det i stället bli tajt om resurserna. Det gör att löneökningar och inflation ser ut att vara på intåg och Riksbanken höjde också räntan i december.

Den ränta man oftast talar om är centralbankernas styrränta. I Sverige är det Riksbankens reporänta, som idag är -0,25 procent. Men för många placerare spelar snarare räntor med en längre bindningstid roll och det är oftast den amerikanska 10-åriga statsobligationsräntan som sätter tonen för aktiemarknaderna.

I Sverige visar den senaste ekonomiska statistiken på en inflation runt det penningpolitiska målet på 2 procent. Men rensar vi för energipriser är det underliggande inflationstrycket fortsatt relativt lågt. Vi räknar med att Riksbanken gör ytterligare en räntehöjning under hösten, men den hänger på en skör tråd eftersom ekonomin, både utomlands och i Sverige, nu bromsar in.

I Kina och euroområdet har tillväxten varit oväntat svag, men även USA visar allt fler tecken på inbromsning. Paradoxalt nog gör en ”lagom” inbromsning av tillväxten att centralbankerna världen över kan gå försiktigt fram med räntevapnet vilket i sin tur kan ge stöd till börserna. Bromsar tillväxten in för kraftigt kommer dock bolagens vinstprognoser behöva dras ner rejält vilket istället lär sänka börshumöret.

Om man vill ha en mer konkret siffra att följa så är statistiken på hur inköpschefer inom industrin ser på läget i ekonomin (inköpschefsindex) fortfarande en av de bästa stämningsmätarna på hur ekonomin mår. Trots att servicesektorn växt i många länder är det fortfarande industrin som sätter tonen och ofta är det nav runt vilket många andra delar av samhället snurrar, inte minst servicesektorn.

Kommentarer (0)

Ogiltig e-postadress

Läs fler inlägg på Börsflödet