Vad händer om inflationen verkligen tar fart?

Mats Nyman

Många har skyllt oron på aktiemarknaden de senaste två veckorna på tecken på att inflationen är på väg upp, även om det inte råder brist på andra kreativa förklaringar. Riskerna för stigande inflation och räntor är också något som Handelsbanken lyft fram i vår uppdaterade konjunkturprognos och i vår marknadssyn. Om inflationen verkligen är på väg upp råder nog ingen tvekan om att marknaderna kommer att börja svänga mer än förra året (volatiliteten kan knappast falla ytterligare). Men vad händer på längre sikt?

För det första blir det självklart svårare att skapa en god real avkastning på ens sparkapital. Med de låga räntor och höga aktievärderingar vi har var det redan tidigare svårt. Nu blir det ännu svårare.

För det andra kan man vänta sig att stigande inflation påverkar avkastningen på aktier och obligationer negativt. Enligt en studie från Fidelity har amerikanska aktier sedan 1935 gett en avkastning på 14 procent realt under perioder när inflationen fallit, och en real avkastning nära noll när inflationen varit stigande. Obligationer har i genomsnitt gett en avkastning på 4 procent när inflationen fallit och minus 1 procent när inflationen stigit. Det är ingen tillfällighet att både aktier och obligationer gett bra avkastning de senaste 35 åren, när inflationen oavbrutet trendat neråt.

Ibland hör man argumentet att aktier (och fastigheter) är reala tillgångar, och därför borde klara sig bra om inflationen stiger. Men faktum är att deras kassaflöden diskonteras med stigande räntor, och därför minskar i värde. Dessutom ökar ofta riskpremien i tider av stigande inflation.

En annan studie jag sett visar att sedan 1971 har den amerikanska börsen i genomsnitt gått upp 20 procent under de 9 perioder när räntorna stigit som mest. Två gånger steg den uppemot 40 procent. En enda gång föll amerikanska aktier, och då med 4 procent. Och faktum är att alla sektorer och alla typer av bolag (stora, medelstora och mindre) steg i genomsnitt när räntorna gick upp.

En tredje studie jag läst pekar på att under de 10 största ränteuppgångarna de senaste 15 åren så steg den globala aktiemarknaden vid 9 tillfällen, alltså i 90 procent av fallen. I genomsnitt steg aktiemarknaden med cirka 3 procent, vilket knappast utgör en katastrof.

Ett annat sätt att se på utsikterna för aktier just är att studera vilken del av konjunkturcykeln vi är i. Aktier går förstås svagare i lågkonjunktur (recession) än i tillväxtfasen (expansion). Om man delar upp tillväxtfasen i två eller tre delar ser man att aktier går allra bäst i den första delen, under återhämtningen. Men de fortsätter normalt att utvecklas positivt även under den mellersta och den sista delen av tillväxtfasen, även om de inte stiger lika snabbt som under återhämtningsfasen. Amerikanska aktier har till exempel i genomsnitt gett en avkastning på nästan 2 procent per kvartal under den sista delen av konjunkturuppgången, och tillväxtmarknaderna har i genomsnitt gett en avkastning på mer än 4 procent per kvartal. Återigen, knappast en katastrof.

För det tredje blir det svårare att bygga en portfölj med god riskspridning när inflationen tar fart, eftersom korrelationen mellan aktier och obligationer ökar samtidigt som volatiliteten stiger. Därför blir det ännu viktigare med alternativa tillgångar, som till exempel råvaror, guld, råvaruproducerande bolag och korta räntepapper av god kvalitet (förutsatt att Riksbanken äntligen höjer räntan).

Det är alltså först när lågkonjunkturen kommer som aktieavkastningarna brukar bli negativa på allvar. Men man gör klokt i att redan nu titta närmare på de alternativa tillgångar som nämnts ovan.

Länkar

Handelsbankens konjunkturprognos

Handelsbankens marknadssyn

Kommentarer (0)

Stängt för kommentarer för tillfället.

Läs fler inlägg på Börsflödet